Vad vi kan förvänta oss i den europeiska transportsektorn för 2023 och därefter

Nr 2: Hållbar mobilitet är ett måste

Den största utmaningen som transportsektorn står inför är minskningen av utsläppen för att bli mer hållbara. Förordningarna blir hela tiden strängare och strängare, speciellt med den nya standarden för beräkning av fordonens energiförbrukning - VECTO (Vehicle Energy Consumption Calculation Tool).

För last mile delivery leveranser i stadsområden är leveransfordonen redan på väg att elektrifieras.

Och ändå, enligt IHS kommer 90 % av medeltunga och tunga fordon fortfarande att köra på diesel 2030. 2035 kommer de att stå för 64 % fordonsförsäljningen. Den siffran förväntas inte sjunka under 50%-strecket förrän efter 2040 och dieseldrivna fordon kommer att vara i majoritet på vägarna fram till 2050(3).

Till detta, baserat på prognoser och även kostnaden för tekniker samt rättsliga hinder:

• Diesel förväntas kvarstå som det mest konkurrensmässiga valet vad gäller kostnader och det dominerande bränslet för vägtransporter fram till 2040.
• Hybrid-fordon skulle kunna stärka dieselns motståndskraft vid påtryckningar på utsläpp av växthusgaser och föroreningar.
• Naturgas verkar bli bränslet som är mest jämförbart med diesel vad gäller totalkostnaden för ägarskap och det hjälper även till att minska utsläpp av kol och föroreningar

Nr 3: Digitalisering för åkerioptimering

När vi pratar digitalisering, har vi inte bara alla fraktplattformar i tankarna, utan även den telematik-aspekt där uppkopplade lastbilar nu möjliggör förebyggande underhåll.

Telematik gör det möjligt att samla in data som artificiell intelligens som sedan kan användas för att optimera åkerihanteringen.

I Europa idag är 38% (4) av fordonen som väger över sex ton uppkopplade.

På medellång sikt skulle digitalisering göra det möjligt att länka alla dataflöden och faktorer...

Nr 4: Pågående innovationer

Innovation inom transport får oss oundvikligen att tänka på självkörande fordon, där vi kan urskilja fem nivåer av autonomi (från 1 till 5). Nivå 1 motsvarar förarstöd, medan nivå 5 är ett helt självkörande fordon. Nivå 3, ett till hälften självkörande fordon förväntas uppnås 2025.

Nivå 5 ligger än så länge långt borta, men det kommer att främja plutonering (användning av vägkonvojer eller platoner), vilka kommer att minska det ekologiska avtrycket (eftersom minskad bränslekonsumtion minskar koldioxidutsläppen) och förbättrar säkerheten (genom att minska risken för mänskliga fel, särskilt nödbromsning).

Detta är en teknik som gradvis lanseras, men som inte kommer att ha mognat förrän 2035, men som vi redan nu bör har i åtanke.