Allt om nollutsläpp: Framtidens lastbilar

Frågor om allt från folkhälsa och klimatkrisen till den övergripande livskvaliteten har fått kommuner runt om i världen att kringgå nationella regeringar och ta egna initiativ för att minska koldioxidutsläppen samt förbättra stadsbebyggelsen. Lågutsläppszoner är en åtgärd som är på god väg att bli standard i hundratals städer runt om i världen, och nollutsläppszoner ligger inte långt efter. Som vagnparksansvarig är det viktigt att hålla sig uppdaterad om förändringarna på marknaden. Speciellt när den mest aktuella informationen kan hjälpa dig att förbereda dina lastbilar för framtiden.

Problem och utmaningar i storstäder

Fram till 2050 kommer storstäder främst att fokusera på tre huvudsakliga och sammanhängande frågor: hälsa, ekonomi och miljö. För närvarande är det svårt att förena alla tre. Internetförsäljningen har varit fortsatt stark sedan covid-nedstängningarna. Det är bra för affärerna, men de ökade leveranserna innebär även fler fordon på vägarna, vilket skapar fler trafikstockningar som i sin tur inte är bra för affärerna. Den extra trafiken bidrar även till ökade luftföroreningar och koldioxidutsläpp, vilket inte är bra för vare sig folkhälsan eller miljön. 

Detta har lett till att både stadsbor och kommunledningar har börjat frågat sig hur alla ska kunna dela på det begränsade bostads- och arbetsutrymmet.

Utmaningarna må vara desamma, men städerna är inte det

Storstäder skiljer sig enormt mycket åt på grund av placering och kultur. Samma problem har inte samma prioriteringar. Budgetarna för att hantera dessa problem varierar kraftigt. Som svar på sina specifika problem väljer storstäder att inspirera till innovation för att skydda sina invånare och tjäna sina företag. För att hålla jämna steg med förändringarna måste vagnparksansvariga inte bara hålla sig uppdaterade om de senaste innovationerna inom hållbara vägtransporter, utan även förbli flexibla för att framtidssäkra sina lastbilar.

Utsläppsfria fordon: Lastbilarnas framtid är redan här

En av de vanligaste åtgärderna i kommunerna (som har störst inverkan på framtidens lastbilar) är införandet av tillträdesregler i storstäder, såsom lågutsläppszoner samt kommande nollutsläppszoner. Sverige var år 1996 först med att införa miljözoner. Några år senare blev London snabbt förknippat med sin trängselavgift för att köra in i vissa stadsområden. Hundratals städer i Europa har nu infört egna lågutsläppszoner.

Så fungerar lågutsläppszoner

Alla lågutsläppszoner fungerar på ungefär samma sätt. En lågutsläppszon definieras inom vissa gränser runt stadskärnan. Lastbilar och andra leveransfordon kan endast köra genom zonen om de uppfyller vissa utsläppsregler för lastbilar, till exempel Euro 6-standarder (eller Euro 4 för skåpbilar)². I de flesta fall gäller lågutsläppszonen dygnet runt och under hela året. Mestadels utdöms böter om ett fordon inte uppfyller kraven. I vissa fall (exempelvis i Stockholm) kan fordon inte passera om de inte uppfyller kraven.

Lågutsläppszoner har nu även börjat övergå till nollutsläppszoner. I nollutsläppszoner tillåts endast batteridrivna och bränslecellsdrivna leveransfordon samt naturgasdrivna skåpbilar eller laddhybrider som uppfyller Euro 6-standarderna.

Storstäder banar väg för lastbilsutsläppsregler

Dessa olika regler för lastbilsutsläpp (samt utsläpp från andra typer av fordon) skapar en utsläppsminskningszon som bland annat innebär minskad stadstrafik och buller samt en förbättrad livskvalitet för alla som bor och arbetar i staden. Kommuner är medvetna om utmaningarna som företag står inför och många erbjuder stöd. Nedan följer några exempel på storstädernas inverkan på framtidens lastbilar.

I Stockholm betalar Energimyndigheten mellanskillnaden³

För att hjälpa företag, kommuner och regioner att ställa om till utsläppsfri mobilitet erbjuder Energimyndigheten en "klimatpremie” vid köp av en lätt eldriven lastbil (max 3,5 ton). Premien täcker kostnadsskillnaden mellan en lätt eldriven lastbil och närmast jämförbara fordon, med ett tak på en viss nivå. Vagnparksansvariga får därmed en boost för att minska sin miljöpåverkan och ställa om sina lastbilar till morgondagens alternativa bränslen.

Amsterdams proaktiva förbud mot diesellastbilar

Medan EU ämnar att förbjuda försäljningen av diesellastbilar år 2040 planerar Amsterdam att förbjuda dem liksom bussar tillträde till sin stadskärna. År 2025 kommer stadskärnans lågutsläppszon att utökas och omfatta hela staden. Stadskärnan kommer bland annat att bli en nollutsläppszon för alla leverans- och godsfordon samt bussar. År 2030 förväntas hela staden ha blivit en nollutsläppszon.⁴

Londons lågutsläppszon som modell för andra stadskärnor

London införde sin första trängselavgift 2003 för att minska trafikstockning och förbättra luftkvaliteten i stadskärnan. Den första lågutsläppszonen följde 2008. Den utvecklades baserat på ett annat avgiftssystem som särskilt inriktade sig på kommersiella fordon som står för den största andelen av Londons vägutsläpp. Reglerna skärptes i takt med nya EU-standarder samt för att tackla de viktigaste stadsproblemen och -utmaningarna. Ultra Low Emission Zone (ULEZ) infördes först i april 2019 och omfattar samma område som trängselskatten. Från och med augusti 2023 gäller ULEZ för nästan hela Greater London. Det uppskattas att NOx-halterna, som huvudsakligen bildas vid förbränning av fossila bränslen, har minskat med mellan 20 och 44 % beroende på var i staden man befinner sig.⁵

Los Angeles Port Authoritys program för rena lastbilar lönar sig

Clean Truck Program etablerades 2008 och var en tidig och frivillig åtgärd som svar på delstatens lagstiftning om luftföroreningar. Alla drayage-lastbilar som besöker terminalerna vid Port of Los Angeles och Port of Long Beach måste följa hamnens Clean Air Action Plan. Målet är att hela lastbilsparken ska vara utsläppsfri senast 2035. Trots att luftföroreningar från hamnlastbilar har minskat med 90 % sedan 2008, gick hamnen steget längre och lanserade Clean Truck Fund 2022. Alla lastbilar som inte är utsläppsfria måste betala 10 USD för att få tillgång till terminalerna. För närvarande används alla insamlade medel för att köpa nya utsläppsfria lastbilar.⁶

Kollektivtrafiken i Santiago elektrifieras

Chiles huvudstad brottas med stora problem vad gäller luftkvalitet. Staden beslutade 2017 att elektrifiera sin kollektivtrafik. Det ursprungliga målet var att 25 % av bussflottan skulle vara eldriven senast 2025. De hade redan elektrifierat 30 % av 7 000 bussar år 2023. Fullständig elektrifiering har flyttats fram fem år till 2035 för staden med den största bussflottan i världen utanför Kina. ⁷

Innovativa initiativ som tacklar utmaningar kring stadstrafik

Det finns även andra åtgärder att vidta för att minska kraven som ställs på stadens arbetare och invånare. Med allt från bullerbegränsningar till modulära lastbilstransporter och distributionscentraler i städerna finns det ingen brist på motivation. 

Piek-certifiering

Bullercertifieringen Piek lanserades ursprungligen i Nederländerna (där "piek" betyder "topp") och ger fordon en numrerad klisterlapp efter att de har klarat ett ljudmätningstest. För lastbilar är det maximala ljudet begränsat till 72 dBA under körning, 67 dBA för stängning av hyttdörrar och tryckluftsbuller, samt 62 dBA för signaler som varnar för backning och döda vinklar. När en lastbil är certifierad kan vagnparksägare automatiskt erhålla klisterlappar för alla fordon av samma modell i sin vagnpark. Nationella Piek-organisationer finns för närvarande i Storbritannien, Frankrike, Belgien och Tyskland. I Nederländerna är återförsäljare och butiker ansvariga för bullerhantering, så de håller även lastbilar ansvariga8. Michelin bidrar till en minskad bullernivå med däck som är certifierade som bullerdämpande. I takt med att antalet batteridrivna fordon ökar kommer denna detalj att bli allt viktigare⁸. 

Amerikanska megaregioner

USA:s planer ligger på nivån "megaregion". Megaregioner bildas oftast organiskt, eftersom flera storstadsekonomier samt deras naturresurssystem och infrastruktur är sammankopplade genom sitt läge och specialisering. Att organisera en megaregions system kräver därför samarbete bortom fysiska och ideologiska gränser. Samarbetsstrategin stärker insatserna för att minska den globala uppvärmningen, leder till bättre förvaltning av naturresurser och förbättrar den ekonomiska konkurrenskraften, vilket leder till större rättvisa på lokal, regional och nationell nivå.⁹

Ett exempel är det regionala initiativet för växthusgaser. Tolv delstater samarbetar just nu för att minska utsläppen av växthusgaser genom energieffektivisering, förnybar energi och andra program. Detta innebär även att hjälpa lokala företag och kommuner att finansiera eldrivna lastbilar.¹⁰

Vad innebär detta för storstäder och lastbilar år 2050?

Framtidsplanen är tydlig: Förbränningsmotorer kommer att övergå till utsläppsfria lastbilar. Självkörande lastbilar kommer också att utvecklas och åtföljas av förändringar i regelverk, autonoma körfält och kulturell acceptans. Det verkar troligt att ”sista milen”-leveranser fortfarande kommer att utföras av yrkesverksamma inom transportbranschen tack vare den smidighet som krävs och tillhandahålls. När det gäller vagnparkshanteringen kommer affärsmodellerna förmodligen att förändras från att integrera den kompetens och de resurser som behövs till att aggregera genom samarbete och partnerskap.

Framtidens lastbilar: Hur du kan förbereda din vagnpark redan nu

Allt detta kan kännas överväldigande, men oroa dig inte. Vi kommer alla att anpassa oss till dessa stadsutmaningar samtidigt. Är du redo att börja övergå till en eldriven vagnpark? Vår senaste vitbok har svaren på dina frågor! Här hittar du expertinsikter om elfordonsmarknaden samt den exakta inverkan på vagnparkerna. Upptäck nollutsläppsfordonens dynamik, förstå hur de kan förbättra din totala ägandekostnad (TCO) och framför allt varför högpresterande däck är oumbärliga för eldrivna lastbilar och bussar.